Mer pengar

under dagen kom besked om att kommunerna få sänkta arbetsgivaravgifter. Ett glädjande besked som vi ska ta tillvara på och göra det bästa av.

Beatrice Ask

Justitieminister Beatrice Ask besökte oss idag när Europautbildningen nu fortsatte på sin andra dag. Hon berättade om det ökande samarbete som hon och regeringen driver när det gäller samverkan mellan de länder som ligger i Norden och Östersjötrakten.

Idag fungerar det så att polisen måste stanna vid gränsen när man "jagar" brottslingar. Det bästa vore att polisen under rådande lagar i respektive land, även få ingripa inom landets territorium. Som ett exempel där det dock fungerar kan nämnas den nya europeiska arresteringsordern. Den har införts för att underlätta och snabbare hantera situtationen när någon har fått en arresteringorder utfärdad på sig sitt hemland. Personen kan då även gripas i annat EU-land.

Nominering

Jag är på väg till Stockholm för att träffa andra moderater som tänker kandidera till Europaparlamentet. Chansen att komma in som en av de drygt 750 är förstås inte rekordstor ,men att inte försöka vore dåligt.
Mitt förbund har nominerat mig som första-namn för Östergötland till den rikslista vi ska sätta samman inom partiet. Eventuellt, vilket jag hoppas, kommer vi också att kunna ha en regional lista utöver rikslistan. Det ger oss landsortsbor en större möjlighet att driva kampanj och bli synliga med våra ideér.
Mer Sverige i Europa är temat för oss moderater inför valet. Det betyder att vi mer och
tydligare kommer framhålla svenska moderata tankar och påstå att mer av svenskt influerade beslut skulle gynna hela Europa.

Kalasmottagningen

Igår när jag skulle in på Cloetta Center för att hälsa alla studenter välkomna till våra båda städer Linköping och Norrköping, hade jag inget annat sätt att legitimera mig än att visa upp borgmästarkedjan som jag hängt runt nacken. Borgmästarkedjan är en symbol för Linköping som även alla studenter i de spärrar jag tog mig genom verkade acceptera.
Tror jag ska använda den mer än hittills.
Norrköpings ordförande i fullmäktige kallar sig borgmästare när hon framträder i officiella sammanhang. Faktum är dock att det inte är så många städer i Sverige som har titeln i sitt reglemente. Norrköping har det inte, men det har alltså vi i Linköping sedan 1994. Kalsmottagningen blev som vanligt en succé, den är ett påhitt av Universitetets anvarige för externa relationer, Holberg.
Måste kännas trevligt för studenterna att få ett varmt mottagande av både kårer, universitetsledning och kommun när man är många mil hemifrån och har kastat loss från tryggheten. Det är hur somhelst min förhoppning att studenterna ska trivas här i Linköping och Norrköping.

26:e Loftahammarutställningen

För 26.e gången ordnades Loftahammarutställningen i helgen. Många Linköpingsbor har starka band till Loftahammar genom att de tillbringar somrar och lediga helger där.
Banden mellan våra län är tydlig på många sätt och kommunalrådet i Västervik, Harald Hjalmarsson , mötte både mig och andra östgötar välkomna till utställningen.
Som en gåva från Linköpings Kommun fick utställningen en bok, Östergötland i bilder, som jag kunde överlämna till arrangören , Ingemar Westlund.

Ägardialoger

De ägardialoger som Stadshus AB har med sina döttrar har som syfte att få veta vad som är på gång i bolagen, vi som sitter i Stadshus AB får veta den ekonomiska ställningen m.m.
VD och ordförande tillika vice ordförande finns med från döttrarna vid träffarna.
Att sitta i ett dotterbolag innebär att man har bolagets bästa för ögonen men att man också måste lyssna på modern. Det här skiljer sig inte för merparten av bolagskonstruktioner som finns över hela vårt land. Ibland har dock en del svårt att skilja på politik, ekonomi och ansvaret som bolagsrepresentant. Det blir ibland en mix som jag märker att en del kan ha svårt att sortera och "bena upp" i.

Vi tre på Slottet

En gemensam lunch med landshövdingen och länsrådet kan skapa nya ideer.

Jag har varit på slottet vid några tillfällen tidigare men aldrig på tre "man " hand.

Salarna förefaller ändå större och mäktiga när man är så få. Vår landshövding har ju bjudit in östgötar under alla år han bott på slottet. Ett mycket bra arbete för att öppna upp maktens boning och att delaktiggöra östötarna, och många är dem jämte mig som kunnat se grannlåten men som också gjort samarbetet mellan östgötar synligt.

Vår landshövding har ungefär ett år kvar på sin post och än har han nog mycket i rockärmen, förutom den mer invigningstäta kontakten med alla östgötarna.

De samhällsproblem som vi står inför när det gäller integration är ett exempel på hur vi kan utveckla vårt samarbete. Främlingshat och rasism kan vi arbeta på med gemensamma tema kommunerna mellan för att mota och dämpa. (Regeringens signaler på hur insteg i arbete är en prioriterad nödvändighet för att komma in i ett samhälle kan ingen ha missat.)

Arbetet mot främlingshat och rasism bär vi på, dels kommunerna dels även landshövdingen som har sina instruktioner.

En bal på slottet kunde inte varit bättre än lunchen som bjöds.

Internationellt nätverk inom kommunen

Nätverket ska arbeta för att driva internationella frågor, främst samarbete inom EU och kommuner emellan. De politiska prioriteringar som vi vill göra inom kommunen kan förstärkas genom att man tydligt samarbetar med andra. Eftersom att kommunen är involverad i många verksamheter behövs också särskilt ansvariga inom varje förvaltning.
Inför Europadagen den 9 maj kommer vi att visa på många av de hittills genomförda aktiviteter som skett och sker och även planeras inför Linköpingsborna.
Dagens globaliserade tillvaro kräver att vi inte sluter oss utan är öppna för omvärlden och att vi kan visa på nyttan för kommunens skattebetalare.

Onsdag - Saabs musikkår

Saabs musikkår firade och invigde en nyinspelad CD i Flygvapenmuseet. Under Arvid Johansson ledning celebrerade föreningen sin förre dirigent Ingemar Wåhlin som förmdligen är ett känt namn för många Linköpingsbor. Ingemar Wåhlin var och blev under sina dryga 30 år i Saab närmast en musikal institution i Linköping, dels under eget namn och orkester men också som musikalisk ledare i Saabs musikkår.
På plats som sponsorer fanns flera, naturligtvis förutom kommunen, Mats Hultin, divisionschef Saab, som köpare av 50 CD-skivor.
Jag fick äran att klippa band och själv dirigera orkestern, en annorlunda upplevelse, det lät faktiskt riktigt bra.

Sveriges Överförmyndare

Samlades i Konsert & Kongress för sitt årliga möte. Ungefär 400 personer som har till uppgift att i sin tur vaka över de som ska vaka över alla de huvudmän som behöver försorg. Låter det invecklat, ja kanske och inte så känt för gemene man.
Men faktum är att varje dag i Sverige uppstår någonstans problem med omyndiga som ärver pengar, i vissa fall kand et vara så stora belopp att inte ens föräldrar anses vara tillräckliga att ensamma vara förmyndare.
Det finns också fall där en omyndig är en vuxen människa men som inte riktigt själv kan svara för sin ekonomi. Säkert finns flera fall att beskriva.
Att vara förmyndare för någon innebär att man måste göra ekonomisk sammanställning och redovisning varje år inför överförmyndaren.
Överförmyndaren finns i varje kommun och har levt ett ganska undanskymt liv i det kommunala familjen och livet, minst sagt.
Att överförmyndarna börjar berätta om sitt uppdrag är nödvändigt för att de ska bli kända och för att fler ska vilja bli förmyndare i framtiden.

Fullmäktige

Dagarna kommer att kantas av budgetdiskussioner framöver. Vi ska lämna en tvåårsbudget varför det naturligtvis är än viktigare än någonsin att följa de siffror som kommer från SKL och andra prognosmakare. Sådana siffror väntas inom kort.
Idag avlöpte fullmäktige under ett relativt kort tid.
Ju kortare desto mindre kostnader lyder ekvationen. Arvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst för våra fullmäktigeledamöter utgår förstås till alla. Det ska det göra, vi vill gärna ha en blandning av egna företagare, anställda både yngre och äldre samt studerande likväl som pensionärer.
Balansgången blir hårfin, vill man spara pengar på möten ska de kortas ned så mycket som möjligt, å andra sidan får man aldrig strypa en debatt, utan var och ska få säga sitt.
Fullmäktige fastnade idag i en diskussion om en motion skulle bifallas eller besvaras. Problemet fick ingen lösning under sammanträdet men ska tas upp i ett gruppledarmöte senare.
För en oinvigd kan det verka helt uppåt väggarna och kallas ordvrängeri, för de involverade partierna handlar det om trovärdighet i utgivna löften och om valambitioner som förverkligats eller ej under viss utsatt tid.

Ungdomstjänst

Kommunens ansvar att ordna ungdomstjänst eller och medling mellan ungdomar är en relativt ny process. Ungdomstjänst betyder att en ungdom som begått brott arbetar samt går i samtal under en viss period. Hur lång perioden är bestämmer tingsrätten. Medling i sin tur betyder att samtal och träffar sker mellan brottsoffer och den åtalade.
Båda insatserna bygger på frivillighet. Vill inte den åtalade göra ungdomstjänst kan han/hon slippa. Istället utdöms då böter.
Här är det fel i systemet, ungdomstjänst ger ett avtryck i belastningsregistret under 10 år framåt, medan böter försvinner tidigare. Solklart väljer den som kan då förstås böter.
Det borde naturligtvis vara så att förhållandet mellan dessa skulle vara dels likvärdigt belastningsmässigt, dels kan man diskutera om inte ungdomstjänst vore det mest naturliga för varje ungdom att välja. Köpa sig fri från ansvar är inte det gängse i vårt allmäna rättsmedvetande. Då ska man ha i tankarna att det är grövre brott som avses, såsom misshandel eller stöld.
Medling å andra sidan bygger till stor del på att brottsoffret är villig att träffa den som orsakat smärta, fysisk eller psykisk.
Här kan man inte kräva att det alltid ska ske en medling, men i de fall som brottsoffret orkar med en sådan träff kan det vara bra för båda inblandade.
Jag följde igår ett mål i tingsrätten där man behandlade ett misshandelsfall. Både åklagare och försvarare höll en bra ton gentemot alla inblandade ungdomar. Ingen vare sig åtalad, vittnen eller brottsoffer behövde känna obehag av tilltal från dem båda. Det är också en del i processen som jag ser det. Förtroendet för att rättvisan fungerar, att man behandlas med respekt men även får veta vad som är fel och orätt.Förhoppningsvis till att få ungdomarna på rätt spår i fortsättningen.
Kommunen har sedan ett stort ansvar att ta vid när domen utmätts. Det är hos kommunen som arbetet sedan tar vid.

Ambassadörer

Kvinnligt företagande i Östergötand är inte så utbrett som det skulle kunna vara. Tradition, fördomar och kanske även en del sanningar gör att både män och kvinnor tvekar vid att starta eget företag. Män är trots det mer benägna att gå igång och registrera näringsverksamhet. Det grundas av ett samhällssystem som i långa tider sett traditionella kvinnotjänster som mer självklara och som man inte kan ta betalt för, samma samhällssystem har givit männen en annan självbild att luta sig på . Det här har jag stött på så många gånger i mitt yrke som företagshandläggare och vid diskussion med de som ska starta företag.
Regeringen gör nu en satsning för att locka till kvinnligt företagande. Till hjälp har man tagit ett antal kvinnliga ambassadörer som ska besöka skolor, ordna träffar osv. för att berätta om och inspirera till företagande. I Linköping är ett femtontal kvinnor utnämnda till ambassadörer vilket borde ge avtryck på olika sätt så småningom.
Ett tips är också att ambassadörerna tar kontakt med kreditgivarna=bankerna och diskuterar kvinnligt företagande med kreditcheferna. Här finns säkert en del stenar att vända på och lufta. Min erfarenhet efter 30 år i yrket säger mig att många kreditchefer är män och att synen på kvinnligt företagande behöver diskuteras även på den allra högsta nivån.

Utländska studenter och OS-silver

Idag har jag hälsat utländska studenter välkomna till Linköping. Universitetet ordnar så att kommunen kan bekanta sig med studenterna. Att vara student i Linköping, för många långt hemifrån, måste vara både spännande och lite skrämmande. Efter vad jag såg det var det många från Indien och Pakistan i bänkarna. Ny kultur och krav på att plugga hårt med familjen många hundra mil bort kan vara påfrestande. I våras träffade vi studentkårerna för att just höra vilka förbättringsområden som vi kan arbeta tillsammans kring. Bland annat sa en ung man från Asien att det vore roligt att få veta mer om vilka föreningar som finns, kanske vill man spela cricket eller delta i föreningsliv av annat slag som inte är så "naturligt" för svenskar.
Ett annat stort frågetecken var vilka försäkringar som gäller om man blir sjuk, rånad eller råkar ut för annan olycka. Sådana frågor finns ingen som naturligt hjälper till med. Måste väl vara samma frågor som våra egna svenska ungdomar har när de reser utom EU-land för att plugga eller arbeta?
Thomas Johanssons silver skräll är väl värd att uppmärksamma. När han kommer till Linköping senare i höst ska vi fira honom på något lämpligt sätt! Grattis Thomas!

Budgetresonemang

I två dagar har vi diskuterat framtida budget och förutsättningar utifrån demografi och beräkningar som Sveriges Kommun och Landsting gör, och i september lägger Linköpings nämnder fram sina olika budgetförslag för en ny 2-årsbudget.
2-årsbudgeten tror vi kommer ge en bättre styrning och hållbarhet och även en större koncentration på verksamhetsfrågorna. Idag är politik till stora delar ekonomi, året kantas av ekonomiförutsättningar och beräkningar, avstämningar, drift- samt investeringsdiskussioner. Förmodligen är behovet olika för olika verksamheter att ständigt diskutera ekonomin, men verksamhetsfrågorna förtjänar större utrymme än vad de får idag. Kvalitet är viktigt.
Medborgarna bör också i större utsträckning tillfrågas om vad som är kvalitet, och vilka prioriteringar de ser.
Skillnaden mellan hushållsekonomi och kommunekonomi är egentligen inte så stor. I alla hushåll måste prioriteringar göras, man kan inte skaffa sig allt på en gång.
Likaså är det med våra skattemedel, de är ändliga. En diskussion med medborgarna om det här tror jag kan innebära att insikten växer hos både politiker och befolkning. Vilken verksamhet vill man ha, vad är viktigt, vad är mindre viktigt (undantaget det som är lagstiftat).

Beslut

Så är många av oss tillbaka i Linköping. Vi möts av musik under musikdagarna i länet, det känns väldigt bra. Den som har tid och lust kan besöka många konserter, både gratiskonserter och andra med låga entréavgifter.
Kommunalråden har redan hunnit med två dagar av möten och beslut.
Dagens beslut i Kommunstyrelsen om antagande av kommungemensamma riktlinjer när det gäller kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är ett av dem. Jag är nöjd med att vi nu uppdrar till förvaltningarna att själva arbeta med frågorna kontinuerligt och systematiskt. Det behövs en samlad bild av vad som dels är en kränkande handling, hur man känner igen en sådan och var man kan vända sig om något sådant skulle hända på arbetsplatsen. Visst är sådant redan reglerat i lagar och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, men min erfarenhet är att det ibland ändå kan vara svårt att gå fram med sådan frågor. Det hände mig själv när jag var ung och var i beroendeställning av min arbetsgivare att jag blev sextrakasserad på mitt arbete, jag vill inte att något sådant ska hända andra unga, inte heller någon annan.

Sommaren

Skönt med semester och ledigt. Har vandrat i Alperna vilket är en fantastisk upplevelse för den som lever i ett platt landskap om vårt. Att sitta på Europas tak och se ut över Alperna är något som också får en att känna av sin litenhet som människa.
En som säkert kände sig liten i vissa stunder var FN:s generalsekretare Dag Hammarskjöld vars Backåkra jag också besökt i sommar. Han levde under en tid när världen precis som idag stod under flera konflikter samtidigt. I det museum som finns på Backåkra kan man se att han ständigt försökte hålla en dialog med världens ledare för att kunna spela roll i fredsarbetet.
Han, liksom flera andra under årens lopp dog under sitt uppdrag att mäkla fred.
Det internationella fredsarbetet har under åren fått haft både uppgångar och nedgångar. Trots det tror jag vägen framåt alltid måste se ut just sådan, den kommer ha både med- och motgångar. EU har också under de år som gått sedan Hammarskjölds tid, skapat en egen roll i fredsarbetet. Inte bara med arbetsområde Europa utan också som en aktör i kontakter med tredje land.
Har svårt att förstå Irländarnas inställnig till Lissabonfördraget som ytterligare skärper EU:s fredsbevarande förmåga som aktör, fredsbevarande insatser och roll i världsamfundet.
FN behöver dels kloka bundsförvanter då organisationen blir aldrig starkare än de ingående medlemmarnas vilja till handling. Dagens säkerhetsråd utgör en hämsko i många fall.
Med EU som ännu en stark aktör finns chanser att utveckla fredsarbetet och att genom handling också kunna visa på konkreta åtgärder. Herrar som Milosovic och Radkovic ska inte kunna agera utan ingripande.

Almedalen i förra veckan

Förra veckan var jag för andra gången på besök under Almedalsveckan på Gotland. Linköping och Norrköping fanns på plats under den gemensamma flaggen "Fjärde". Flagg är verkligen ordets rätta bemärkelse, en fin skonare "Linden" var inhyrd från Åland och fungerade som både bostad och samlingsplats för alla dem som ville veta mer om vår region, "Fjärde´s" flagg vajade fint högt upp i masterna. Ostlänken var ett givet ämne och ett litet "tuff-tuff tåg" var inhyrt för att uppmärksamma ämnet. Regionfrågan var ett annat ämne och Jan-Åke Björklund, regeringens utredare i frågan berättade om sina erfarenheter av arbetet med att ta fram underlag för regiondiskussionen. Han är idag pensionär och har lagt arbetet bakom sig, vilket naturligtvis ger honom en bra plattform att tala fritt ur hjärtat. Som bekant är inte regionfrågan särskilt het för regeringen men väl bland lokala politker.
Jag träffade en mängd med personer som driver olika företag eller på något sätt representerar olika kompetensområden eller på annat sätt har sitt ursprung i vår region. Som exempel kan nämnas företrädare för Byggvesta, Saab, CIMV, Folk och Försvar, TV 8, Sectra, några miljöföretag och förstås flera politiker från länet.
Imitatören Göran Gabrielsson var inhyrd och stod tillsammans med Lars Aduktusson för ett populärt inslag efter varje partiledarframträdande. Partiledarna utfrågades och skojades med då imitatören ju Gabrielsson "gör" de flesta manliga röster som kan önskas men även Gudrun Schyman samt Marit Paulsen. Gudrun Schyman framträdde för övrigt på Donners Plats, ett känt torg, där hon talade om bristen på jämställdhet och kvinnors rättigheter inom ramen för sitt parti, Feministiskt initiativ.
Ett besök på Ostindienfararen och ett handslag med kaptenen på Götheborg var ett för mig ett kärt återseende. När vi träffades förra gången var det i hamnen i Norrköping under pompa och ståt. Nu fick jag och Birgitta Larsson från landstinget möjlighet att träffa personal och höra något mer ingående om skeppet och hur det fungerar för dem som arbetar där.
Kaptenen var full av entusiasm och ser fram mot resan till Shanghai och världsutställningen där år 2010.
Alliansens fyra ledare samlades i det soliga Visby för att dela ut, inte så många löften, men väl försäkringar om att återkomma i budgetpropositionen senare i år med ytterligare reformer.
Alliansen bör synas mer tillsammans säger man, visst, men nog borde de i såfall även ha något konkret att presentera när de ändå träffas.
När "Fjärde´s" seminariedagar var över kom så till slut fredagen med två EU-seminarier som jag besökte. Kommissionär Margot Wallström samt EU-minister Cecilia Malmström diskuterade EU-fördraget utifrån Irlands nej i folkomröstningen och även hur EU ska kunna bli mer förståeligt för var och en av oss. Två mycket intressanta seminarier som ger mig inspiration av att i fortsättningen försöka förklara vilka frågor som kommer från EU och hur vi själva kan påverka dem från vår kommunala nivå.
Den kommunala nivån tror jag kommer få mer ljus på sig ju mer av integration och globalisering vi kommer att möta. Behovet hos alla människor av inflytande och vår tradition av demokrati gör att vi måste lyfta sådant som ibland avtalats på högre nivå, och konkretisera det på kommunal nivå.
Almedalen är en smältdegel för opinionsyttringar och ett demokratiprojekt i sig. Att blanda politiker och frivilligorgansiationer på ett ganska anspråkslöst sett är kanske unikt för Sverige, jag hörde någon säga så, och kanske är det svaret på varför Almedalen även lär bli välbesökt nästa år.

Träffade exportrådet i torsdags

Jag och kommunens informationschef träffade en företrädare för exportrådet i torsdags när vi besökte Stockholm. Syftet var att få råd och tips inför utställning i Macau, Kina nästa år. Det är då 250 år sedan Anders Ljungstedt föddes (1759). Kommunen ser ett stort värde i att uppmärksamma händelsen och vi vet att intresset från gymnasiet självt också är stort.
Det vore roligt att få skolan engagerad i ett arbete som kretsar kring de olika utbildningar som pågått under alla år skolan funnits. Redan 1824 startades skolan.
Att få näringslivet engagerad är alltså ett annat steg som vi behöver ta, likaså att få de svensk-kinesiska föreningar som finns i vår närhet att medverka. Utställningen kommer troligen att visa den handel som bedrevs mellan Sverige och Kina under den tid då Anders Ljungstedt var superkargör åt Ostindiska kompaniet. Att handel bedrivs idag vet vi förstås, men att få tillträde till höga beslutsfattare i Kina är ett måste om man vill utöka sina affärsmöjligheter i landet. Förmodligen kan vi få framgång på den punkten och på så sätt hjälpa svenska företag framåt.

Före besöket på exportrådet besökte Rosenbad där Bengt Johansson, nyutnämnd Generalkonsul i Shangahai, väntade oss. Bengt har tidigare varit generalkonsul i Macau och är till stor hjälp för oss.
När vi väntade utanför Rosenbad kom en hel grupp med svartklädda propra unga människor ut från Rosenbad. Jag som var lite varm i sommarvärmen hade tagit av mig jackan, tänkte att innanför väggarna ser nog alla så exklusiva ut som dem jag hade sett utanför. När vi sedan passerat alla vakter visade det sig att inne i huset, där vi tog oss fram, var klädseln inte så upptrappad. Personalen satt där i sina kortärmade skjortor och tunna blusar och såg ganska avslappade ut.
Ibland får man för sig saker, eller hur!

Det är lugnt

Det är lugnt i kommunalrådskorridoren den här veckan. Jag är ensam kvar, men det betyder också att jag kan städa undan och gå igenom sådant som "legat till sig" på bordet.

Lunchade på Hemslöjdens utecafé häromdagen och vid mitt bord slog sig en dam ned som var bosatt i Västerås. Hon prisade Linköping för att alla är så vänliga här. Roligt att höra sa jag, hon fortsatte då och berättade att hon särskilt brukar vänta med att göra sina inköp, så att de kan ske när hon besöker Linköping.
-Alla expediter är så rara och tillmötesgående i Linköpings butiker, det är så positivt att handla här i stan.
Jag blev naturligtvis extra stolt när hon på sitt sätt beskrev hur handeln i Linköping alltså drar nytta av sin kunniga och duktiga personal. Tack alla handelsanställda som får Linköping att framstå som en så turistvänlig stad!