Linköping står inför ett nytt år.
Alla vi som bor här kommer inom några timmar kunna öppna ett nytt osynligt fönster in till det nya Året.
Där bakom slöjan kommer nya saker att ske, saker som vi planerat och händelser som vi inte vet något om.
Spännande eller hur, lite dramatiskt också, men inte lika dramatiskt som då för tio år sedan då millennieskiftet skulle ske.
Då stod vi här och undrade om vi skulle kunna använda all elektronik efter tolvslaget, skulle hissen stanna, brödrosten gå sönder, eller datorn helt sönderfalla i alla sina kretsar och chip.
Idag har vi andra frågor, kommer arbetslösheten att sjunka undan snart? Har vi skonats från Den nya influensan?
Kommer världens länder att kunna enas om en klimatöverenskommelse som gör att vi kan bo kvar på vår planet, jag menar på hela den idag bebodda planeten.
När jag var i ett av världens största länder för någon månad sedan, slog det mig att i vår vänort Guangzhou bor det 9 miljoner människor, lika många som i hela Sverige.
I Kina är ekonomin snabbt framåtgående, konkurrensen med västvärlden hårdnar och kineserna är enormt ambitiösa.
Kanske var det det han upptäckte, Anders Ljungstedt, han som lade grunden för att vi idag har Guangzhou eller Kanton som det också kallas som vår vänort.
När nu så många nya aktörer finns som vill konkurrera, vad ska då vi göra här i Sverige och i Linköping, kan vi också konkurrera.
Absolut och javisst, vi har så mycket att ge. Tänk bara på området miljö och teknik. Tänk på allt som vi Linköpingsbor gör tillsammans varje dag. Vi har en lång erfarenhet av miljövård och det kan vi berätta för omvärlden, använda oss av för att få nya handelsförbindelser.
Tekniken har vi att tacka för mycket, men det räcker inte,
Det är till sist hur man tar om hand de landvinningar som gjorts som får betydelse. Det kan vi Linköpingsbor och det ska vi berätta mer om för omvärlden.
Klimat och miljövård startar alltid lokalt.
Det är något som världens regeringar bör ta tillvara och uppmärksamma, förstå och dra nytta av.
För inte så länge sedan träffade jag här i Linköping en grupp företrädare för länderna i Västafrika.
De liksom kinserna har stora problem med miljöfrågan, de liksom kinserna har pengar,
de har människor men inte själva beteendet att tillvarata sin miljö.
Och där vi nu står, i Trädgårdsföreningen finns en del av tillvaratagandets historia inom räckhåll.
Helt nära hittar vi områden, som generationer innan oss förstått att bevara.
Tinnerbäcksravinen, Jättegrytorna i Kittelberget, Magistratshagen med sina många arter,
Vallaskogen och varför inte själva Trädgårdsföreningen som ju är 150 år gammal.
Vårt gemensamma vardagsrum.
2010 ska vi inviga ett lusthus här, kanske får vi hjälp av kungahuset till själva invigningen.
Fler invigningar blir det.
Linköpings Flygvapenmuseum återinvigs i juni.
Och hela 2010 uppmärksammas Vreta Klosters 900-årsjubileum.
Vi ska också inviga ett nytt Medborgarkontor i ett av våra allra bästa hus, Stadsbiblioteket.
Vi ska också ha en Stadsfestival i augusti,
ett gemensamt arrangemang med näringslivet.
Linköping har ju fått utmärkelsen Årets Stadskärna och vi kommer se Linköping fortsätta utvecklas så att vår stad och kommun blir mer trivsam för varje dag som går.
Kanske kommer vi bakom fönstret hitta fler positiva tecken, och vi kan skönja en del redan.
Linköping växer som aldrig förr, jag menar befolkningsmässigt.
Många vill sätta ned sina bopinnar här.
Många av dem är studenter som läser här, och många stannar kvar.
Några av länets banker har tagit initiativ till att just diskutera ungdomars situation, det bra och jag välkomnar det.
Vi bygger vår framtid tillsammans, vi har inga patentlösningar, vi måste jobba oss ur krisen.
Idag omstruktureras många av Linköpings stora företag för att bättre kunna fungera i konkurrensen.
Nya mindre kunskapsföretag bildas också.
Och att just söka lösningar är en av Linköpings styrkor.
Mycket av forskning sker i Linköping, kanske kommer Diabetesforskningen att bära frukt 2010.
Jag tror också på fortsatta sportsliga framgångar, vi har en del team i Linköping som gjort mycket bra prestationer och som vi har stora förhoppningar på.
Men det finns också de som tagit medalj på individnivå och som kan komma till nya nivåer.
Bakom fönstret kan vi se oss själva om vi försöker, Kanske är det Du som går där borta med en ny idé, med ett nytt liv eller kanske är du nöjd med det du har idag.
Du finns med i den bild som jag ser där i horisonten.
Nu ska vi snart öppna det magiskt osynliga fönstret och gå in i
År 2010.
Gott Nytt År Linköpings bor.
Gott Nytt 2010!
