Ja, så blev det då klart hur vi kommer att arbeta de närmaste 4 åren. Vi blir nu tre kommunalråd då Christian Gustavsson ansluter till Paul Lindvalls och mitt uppdrag att föra moderat politik framåt. Jag lämnar nu personalfrågorna med visst vemod.
Det har varit en rolig tid och en tid då jag engagerat mig i kommunens personal och de frågor som står anställda nära. Som den stora arbetsgivare kommunen är så bär vi ett enormt stort ansvar för personalen, vi som är politiker. Jag ser en kommun som växer varje år och i och med det också hur kontaktytorna gentemot Linköpings medborgare också på samma gång ökar.
För det är viktigt tycker jag, att människor som arbetar med samhällsservice förstår sitt uppdrag, men också att de känner en tillit till sin arbetsgivare. Att förutsättningar för ett gott arbete finns på plats, att du ska kunna säga vad du tycker som arbetstagare, att ingen ska känna sig åsidosatt eller mobbad av arbetskamrater, att det finns förutsättningar för karriär och om du inte vill göra karriär, ändå ha möjlighet att byta arbetsplats inom kommunen.
Listan kan göras hur lång som helst........
Jag har också drivit frågorna när det gäller mångfalden och jag menar mångfald på alla plan. Det måste gå att ha ett handikapp och ändå vara anställd hos kommunen, det måste fungera att anställa fler med annan etnisk bakgrund, eller nationell bakgrund till både medarbetarposter och ledarposter.
Nu får min partikollega ta över de frågorna, och driva dem på sitt eget sätt. Jag vill för min egen del passa på att tacka alla personer jag träffat i rollen under åren. Hela personalsidan,cheferna och de samlade fackföreningarna, alla vill jag ge mitt tack för goda samtal och gemensamma ansträngningar för att komma vidare mot gemensamma mål.
Mitt ansvar blir nu istället att än mer fokusera på hur Linköpingsbornas demokratiförväntningar kan se ut. Är det via våra medborgarkontor vi ska tillhandahålla den mesta servicen, via webben eller telefonkontakterna eller via mail och brev. Svaren på frågan kommer att skifta vem man frågar tror jag.
Huvudsaken är att tillgängligheten för medborgarna finns och att den fysiska tillgängligheten ökar under de kommande åren. Jag tänker på de funktionshindrades rättigheter men också på hur en person som utsatts för brott eller känner sig felbehandlad ska kunna ta sig fram i byråkratin. Det gäller att känna sig både sedd och hel som människa och att kunna få juridisk hjälp.
En annan uppgift blir att marknadsföra Linköping mer än vad jag gjort tidigare, frågan har inte varit mitt bord trots min roll som borgmästare, nu kommer jag kunna gripa mig an de här uppgifterna ännu mer. Det ska bli roligt och jag känner mig inspirerad att komma igång med det arbetet.
Som jag nämnde för Correns Annika Rehn så behöver jag smälta den nya situtationen lite till, och fundera över vad jag ska använda tiden till. Sant är ju att man kan jobba på som tidigare fast att tjänstgöringsgraden gått ned, eller också så tar jag och lägger ned energi på något annat.
Just nu så ska jag packa min väska och lämna Linköping ett tag.
Ta hand om er i vinterväglaget och kylan.
