Konferens om mänskliga rättigheter

Det kommer allt oftare inbjudningar till kommunen om konferenser som gäller mänskliga rättigheter. Inbjudningar som normalt inte hamnar på kommunnivå utan som tidigare förutsetts hanteras på annan nivå eller av andra.

Med ett ökat fokus den senaste åren på hur vi behandlas och behandlar andra har anmälningarna ökat som gäller diskriminering av olika slag.

Ett samhälle som vårt befinner sig i ständig utveckling och inslagen av ökad mångfald ställer parallellt också krav på att alla behandlas lika.

Mångfald kan innebära att vi gör vårt samhälle tillgängligt för den som är handikappad, äldre eller är invandrad som ny svensk medborgare. Det kan också gälla en person som känner sig förbigången på jobbet eller som blir sexuellt trakasserad, mobbad etc. I alla fallen ska vi kunna kräva en likabehandling. Många upplever alltså inte att det är så och förmodligen har de rätt i sina reaktioner.

Vår kommun växer på många olika sätt, det finns skäl att vi är vaksamma på vilka problem som kan uppstå och hur kränkningar kan förebyggas. Det finns också skäl att varje människa som bor i Linköpings kommun förmås att känna eget ansvar för att utvecklas och heller inte bli till ett offer. Ibland är våra kanaler att påverka kanske för otydliga. Kommunen måste bli bättre på många sätt att ta tillvara de förslag som inkommer om förbättringar men också hantera anmälningar. Byrån mot diskriminering kan man nå genom att slå ett telefonnummer och snabbt få hjälp genom. Vi inser att snabb hjälp ofta är ett bra sätt att komma vidare och inte fastna när man känner sig kränkt. Att inte behöva anmäla sitt ärende till Diskrimineringsombudsmannen i första läget utan ta hjälp lokalt hos Byrån mot Diskriminering är förmodligen också mer utvecklande för den som söker hjälpen.

Konferenser om mänskliga rättigheter och om lokala insater inom området kommer förmodligen att öka så länge Sveriges befolkning och heller inte övriga Europas befolkning är homogen, vilket den aldrig varit och aldrig blir. Skillnaden mot förr är att vi håller på att ta om hand frågeställningarna på den lokala nivå och inte skjuta dessa till någon annan. Det är rätt sätt att hantera mänskliga rättigheter, eftersom att ingen annan än vi själva kan fixa till villkoren vi lever under och med.
http://www.diskriminering.se/