Svar från Elfström

Nedan följer ett svar från Gunnar Elfström som ju är min allra största tillgång och även Linköpings största tillgång när det gäller att reda ut saker och ting både från dåtid och i nutid. Han skriver nedan om hur den här tavlan kom till och jag är så tacksam för att ha fått ett svar från Gunnar. Som man kan se reviderar har min berättelse på ett par punkter. Dels målades konstverket tidigare än jag trott och det fanns ett kafé i lokalerna innan restaurangverksamheten påbörjades.

Enligt tidningar i början av 1940-talet målade Leoo Verde konstverket i sin ateljé i Bestorp. I en notis från den period Verde arbetade med väggmålningen kallade han den för Kontrast.


Konstverket avtäcktes i mitten av november 1941. Beställare var enligt tidningarna dåvarande Linköpings Kafé AB: s bolagsstyrelse med dess vd O F Andersson i spetsen.

En rad tidningar beskrev målningen. På målningen är ju, som Du skriver, en rad linköpingsmotiv såsom domkyrkan, Trädgårdsföreningens park, Kinda kanal och museet. De marscherande soldaterna var en vid tavlans tillkomsttid en vanlig syn på stadens gator. Det är olika vardagsmotiv i Linköping och dessutom de fyra årstiderna och livets gång som skildras. Corren skrev att målningen var en Linköpings symfoni, vilket ju blir lite fyndigt när den numera sitter på en vägg som gränsar till Crusellhallen..

Kafébolaget upphörde runt 1960. Det hade grundats 1933 på initiativ av Linköpings nykterhetsnämnd. Syftet var att på ”ur ordnings- och nykterhetssynpunkt tillfredställande sätt” servera öl samt kaffe och enklare mat. Ägarna fick bara del av vinsten, övrig vinst skulle delas ut till allmännyttiga välgörande eller kulturella ändamål. Bland annat har von Lingens gård i Gamla Linköping möblerats med medel från bolaget.

Hösten 1935 öppnades den första serveringen i bolagets regi. Restaurangen på Hantverkaregatan öppnade hösten 1939.

Vad som hände med tavlan efter kafébolagets upphörande vet jag inte. Men det är väl sannolikt då som Arnold Larsson tog hand om och vårdade tavlan.

Det som förvånar är att Eva Wahlbeck inte nämner målningen i sin fina och omfattande uppsats om Verde. Kanske var målningen förvarad i magasin när hon 1970 skrev uppsatsen.

Jag ska se om jag finner något om det!